Jenny och Sven-Åke Lundgren köpte Hagby gård utanför Enköping i december 1999. Det har alltid funnits ett intresse för djur även om varken Jenny eller hennes man har någon bakgrund inom lantbruk, då Jenny är kock och Sven-Åke snickare från början.

–  Fåglar kändes lagom stort. Det krävs inte så mycket investeringar som med nöt och gris och vi ville kunna erbjuda alternativ uppfödning, säger Jenny.

2002 började produktionen med 100 kalkoner, 400 kycklingar och ett eget slakteri på Slakterigatan i Västerås.

– Första året hade vi en omsättning på 400 000 kronor och sedan har det fördubblats ända fram till förra året. Då började det att plana ut. I och med att det kom fler aktörer och fler produkter, vi var inte ensamma längre, berättar Jenny.

I sin produktkatalog har Hagby Gårds fågel AB över 50 artiklar. Allt från klassiska produkter till mer moderna saker som pulled turkey. De jobbar med att ta tillvara på hela djuret för att minska svinnet. Till och med tarmpaketet tas om hand och blir biogas.  Foto: Carolina Wahlberg

Eget ekologiskt foder

Gårdens koncept har hela tiden byggt på en småskalig och alternativ uppfödning där djuren går ute. Men en Kravcertifiering har aldrig varit aktuellt.

– Jag tycker inte om det regelverket, för det stämmer inte överens med den etiska biten. Och sedan fanns det inget foder att tillgå som inte hade fiskmjöl. För det vill inte vi ha, säger Jenny.

Först nu i höstas har gården blivit EU-ekologisk och Jenny och familjen har hittat ett sätt att ta fram ett eget foder som inte innehåller fiskmjöl genom att samarbete med en foderleverantör. I samarbetet ingår även Warbro kvarn utanför Eskilstuna.

I och med rådande skyddsregler i och med fågelinfluensan hålls alla djuren inomhus, annars är de frigående. Djuren lever i mobila slakterier och när en grupp skickas till slakt flyttas stallet fram för att undvika smittorisker för Campylobakter i rastgården. Nu när djuren inte får gå ut kan man veva ner nätade sidor så att de får in frisk luft och sol. Foto: Jenny Lundgren

– Varför ska kycklingen äta fiskmjöl? Det är inga sjöfåglar vi föder upp. Det är inte naturligt. Vi vill inte heller bidra till en produkt som leder till utfiskning.

Hemligt innehåll

De har alltid haft eget foder, men det har inte varit 100 procent ekologiskt förrän förra året. Det går bra utan fiskmjöl eller syntetiska aminosyror, men djuren blir inte lika stora och det tar längre tid att få dem i slaktvikt, menar Jenny. Men exakt hur det går till eller vad fodret innehåller istället är hemligt.

Att de förhöjda halterna av toxiner som varit på tapeten med ekologisks värphönsen tidigare i år, skulle bero på att djuren går ute och betar i jorden tror inte Jenny. Hon tror helt och hållet att det beror på foder.

Kycklingarna hämtas dagsgamla och förs sedan till ett uppvärmt kycklingrum där de får bo i tre till fyra veckor. Sedan flyttas de till de flyttbara kycklinghusen där de bor ytterligare mellan sex till sju veckor. På gården finns det hela tiden fyra grupper i olika tillväxtfaser, för att de ska kunna slakta varje vecka. Varje grupp är på 1 350 djur och djuren slaktas vid tio veckor. Foto: Carolina Wahlberg

I slutet av förra året kom också de första fallen av fågelinfluensan i Sverige, skyddsnivån höjdes till två och alla fåglar skulle hållas inne.

– Det är skrämmande att det har kommit hit så vi har alla fåglar instängda nu. Vi hade tur för vi hann slakta våra gäss. Gässen har mycket större behov av att vara ute i en lösdrift än vad en kyckling har. Vid blåst och minusgrader är det också ganska naturligt att dörrarna är stängda, säger Jenny.

Hur fick ni reda på det?

– TV4 Uppland ringde och sa hej det är fågelinfluensa får vi komma och filma? Det gick inte ut någon information varken från Jordbruksverket, Länsstyrelsen eller Livsmedelverket. Det ligger i företagarens intresse att ha koll på vad som gäller. Varför finns det inte en mejllista till alla fågelproducenter? Frågar sig Jenny.

Från början skulle en ekonomisk förening starta ett fjäderfäslakteri ihop. Men det gick i stöpet och familjen Lundgren fick starta ett eget slakteri 2002, på Slakterigatan i Västerås. Där är de kvar än i dag, men ytan har fördubblats till 500 kvadrat. Här finns gårdsbutiken som är öppen tre dagar i veckan.  Foto: Carolina Wahlberg

Ser ni några generella risker med att ha djuren frigående under förutsättning att det inte är fågelinfluensa?

– Nej, det är inte större risker för sjukdomar. Smittor finns främst i foder och via råttor och möss, säger Jenny.

Det finns dock alltid en ökar risk för Campylobakter. Men i och med att de har flyttbara stallar kan de minimera riskerna.

–  Grupperna går aldrig på samma mark, utan stallet flyttas hela tiden efter det att gruppen slaktas ut. Det kan säkert vara skillnad för dem som har ett fast hus och en och samma rastgård. Hos oss ligger marken i träda nästan ett år innan nya djur kommer dit igen, säger Jessica Lundgren, dotter i familjen och som sedan 1,5 år är engagerad i familjeföretaget som administratör.

– Då blir det inte heller någon övergödning av marken. Utan det blir en naturligt gödsling, säger Jenny.

Var är ni om fem år?

– Då har vi ett eget mobilt slakteri, flera externa uppfödare som föder upp kycklingar som vi själva har kläckt i våran egen kläckeri­anläggning. Med en ny ras som vi själva har avlat fram, spånar Jenny.

– Jag tycker inte att det ska bli för stort, för då tappar man själva kärnan med företaget. Som är ett litet familjedrivet företag, fyller Jessica i.

– Kvalitet och djurens välmående är i fokus. Därav det mobila slakteriet. Vi gillar inte att vara i en beroendeställning till kläckeriet. Därav att vi vill satsa på en egen ras för att profilera oss mer som unika, men också för att kunna kläcka och få fram eget djurmaterial. Styra volym efter behovet. Ibland får vi åka till Väderstad och hämta djur, berättar Jenny.

Hälsingestintan

Det skulle spara tid, men det är dyrt med egen kläckerianläggning. Men i och med att det inte ska vara storskaligt då behöver det inte vara så stort och inte vara så många avelsdjur.

– Men vi vill sprida ut uppfödningen för att minska smittoriskerna. Därav det mobila slakteriet, säger Jenny.

De har en dialog med Britt-Marie Stegs och Hälsingestintan. Men ännu finns ingen optimal lösning, Jenny tycker att det måste gå att göra mer kostnadseffektivt då det är en lättare process som inte lika utrymmeskrävande som för nöt. Det gamla slakteriet är tänkt att vara kvar som styckning och förädlingslokal.

– Vi få se hur långt vi har kommit om fem år, säger Jenny.

Hagby Gårds fågel AB

Ägare: Jenny och Sven-Åke Lundgren

Anställda: Åtta personer

Produktion: Uppfödning av EU-ekologisk kyckling och kalkon

Var: Gården ligger i Enköping och gårdsbutik och slakteri i Västerås

 

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Carolina Wahlberg

 

(Originalartikeln är skriver för ATL och finns här http://www.ja.se/artikel/52786/drommen-om-mobil---kycklingslakt.html)